Arv och testamente

Vilken lag avgör vem som ärver

Spanien tillämpar EU:s arvsförordning (förordning (EU) nr 650/2012) på dödsbon efter personer som avlidit den 17 augusti 2015 eller senare (art. 83). Den avgör vilket lands lag som styr hela arvet: vem som ärver och med vilka andelar, om vissa släktingar har en garanterad andel och vem som svarar för skulderna (art. 21 till 23). Den gäller även när den pekar ut lagen i ett land utanför EU (art. 20). Storbritannien, Irland och Danmark deltog inte i antagandet, men det spelar ingen roll för en bostad på Mallorca: Spanien är bundet, så spanska notarier, registratorer och domstolar tillämpar förordningen på varje dödsbo de hanterar, oavsett ägarens nationalitet.

Huvudregeln är lagen i det land där personen hade sin hemvist vid dödsfallet (art. 21). Hemvist är en faktisk fråga: hur länge och hur regelbundet personen bodde där, och varför. I undantagsfall går en klart närmare anknytning till ett annat land före. I stället för huvudregeln får vem som helst välja lagen i ett land där hen är medborgare, antingen vid valet eller vid dödsfallet, och den som har två medborgarskap får välja vilket som helst av dem (art. 22). Valet ska göras i ett testamente eller liknande handling, uttryckligen eller så att det klart framgår av innehållet. Ett testamente upprättat före 17 augusti 2015 enligt en lag personen hade kunnat välja räknas som ett val av den lagen (art. 83).

Laglott på Mallorca och i övriga Spanien

Spansk lag begränsar hur fritt du får förfoga över ditt arv. En del, legítima (laglott), är förbehållen barn och andra arvingar i nedstigande led, föräldrar om det inte finns några sådana, och efterlevande make. Spanien har flera civilrättssystem. Mallorca har egna regler i bok I i Balearernas civilrättskompilation (Decreto Legislativo 79/1990), medan större delen av Spanien följer Código Civil, den spanska civillagen. Styrs ditt arv av spansk lag för att du bodde på Mallorca är det Balearernas regler som gäller.

Resten av arvet, den fria delen, kan gå till vem som helst. På Mallorca har en make ingen laglott om paret var lagligen separerade eller om någon av dem hade inlett ett rättsligt förfarande om separation, såvida de inte senare försonats (art. 45). Laglotten ska normalt betalas med tillgångar ur arvet, men ett testamente kan tillåta betalning i pengar (art. 48). Att utelämna en laglottsberättigad ur testamentet upphäver vanligtvis inte rätten, och arvingen kan kräva sin andel. Har ett barn oavsiktligt utelämnats kan testamentet i vissa fall ogiltigförklaras (art. 46).

Causante

Den avlidna person vars arv fördelas.

Heredero

Arvinge: någon som ärver hela eller en andel av arvet, inklusive skulderna.

Legatario

Legatarie: någon som genom testamente får en viss tillgång eller summa.

Legítima

Den andel av arvet som lagen förbehåller vissa släktingar, laglotten.

Usufructo

Nyttjanderätt: rätten att använda en tillgång och ta dess avkastning på livstid, medan någon annan har den nakna äganderätten (nuda propiedad).

Skriva ett spanskt testamente

Du måste inte upprätta ett spanskt testamente, och ett giltigt utländskt testamente kan användas i Spanien. Många ägare skriver ändå ett, eftersom ett spanskt notariellt testamente redan har den form som spanska notarier, banker och fastighetsregistret arbetar med. Ett utländskt testamente kräver oftast apostille och auktoriserad översättning av testamentet och tillhörande handlingar, till exempel ett intyg om boutredning (grant of probate). Notarien eller registratorn kan också begära belägg för vad den utländska lagen säger, vilket tar tid och kostar pengar för arvingarna.

Den vanliga formen är det öppna notarietestamentet (testamento abierto). Du berättar för notarien vad du vill, notarien skriver testamentet och du undertecknar det inför notarien. På Mallorca behövs inga vittnen utom i särskilda fall, till exempel om notarien inte känner dig eller om du inte kan skriva under (Balearernas kompilation, art. 52). Notarien behåller originalet och för in det i det allmänna registret över testamenten (Registro General de Actos de Última Voluntad), som justitieministeriet driver. Ett handskrivet testamente (testamento ológrafo) är också giltigt och en utlänning får skriva det på sitt eget språk, men efter dödsfallet ska det lämnas in till en notarie inom fem år (civillagen, art. 688 och 689).

• Ett uttryckligt val av lagen i ditt medborgarskapsland, om det är vad du vill (förordning 650/2012, art. 22). För Storbritannien eller USA ska du ange det specifika rättssystemet, till exempel lagen i England och Wales.
• Vilka tillgångar testamentet omfattar, till exempel bara egendom i Spanien, och hur det passar ihop med ett eventuellt testamente hemma.
• Om tidigare testamenten ska stå kvar eller återkallas. Enligt spansk lag återkallar ett senare testamente ett tidigare, om det inte anges att det tidigare fortsätter att gälla (civillagen, art. 739).
• Arvingar och legatarier med fullständiga namn och identitetsuppgifter, och vem som träder in om de dör först.
• En testamentsexekutor (albacea) om du vill att en namngiven person ska förvalta arvet.

Arvsskatt: vem betalar och vilka regler gäller

Spansk arvsskatt (Impuesto sobre Sucesiones y Donaciones) betalas av varje arvinge på nettovärdet av det hen får, inte av dödsboet (Ley 29/1987, art. 9). Arvingar som är bosatta i Spanien betalar på allt de ärver, var det än finns. Arvingar som bor utomlands betalar bara på tillgångar i Spanien, som bostaden på Mallorca och spanska bankkonton (art. 6 och 7). Skatten uppstår på dödsdagen, så de regler som gällde den dagen tillämpas (art. 24).

Vilken myndighet som handlägger deklarationen beror på bosättningen. Bodde den avlidne på Balearerna och bor arvingen i Spanien är det Balearernas skattemyndighet, ATIB (Agència Tributària de les Illes Balears). Bodde den avlidne eller arvingen utanför Spanien är det Oficina Nacional de Gestión Tributaria, en del av Agencia Tributaria (AEAT) i Madrid.

Regeln finns nu i den andra tilläggsbestämmelsen i Ley 29/1987. Bodde den avlidne i en spansk region tillämpar arvingar utomlands den regionens regler. Bodde den avlidne utanför Spanien tillämpar arvingarna reglerna i den region där den största delen av värdet på de spanska tillgångarna finns. Bodde den avlidne alltså utomlands och fanns mer av de spanska tillgångarna, räknat i värde, på Balearerna än i någon annan region gäller Balearernas regler. En person som bor i Spanien räknas som bosatt i den region där hen tillbringat flest dagar under de fem föregående åren. AEAT bekräftar att arvingar i EU, EES och andra länder alla kan välja regionala regler.

Fastigheter värderas till sitt referensvärde i katastern (valor de referencia) på dödsdagen, eller till det deklarerade värdet om det är högre. Saknas referensvärde används det högsta av det deklarerade värdet och marknadsvärdet (art. 9.3, ändrad genom Ley 11/2021). Bohaget antas vara värt 3 % av arvet, om inte arvingarna visar något annat (art. 15). Avdragsgilla skulder minskar det beskattningsbara värdet.

Balearernas lättnader för make, barn och andra arvingar

Balearernas regler delar in arvingar i grupper efter släktskapet med den avlidne. Varje grupp har ett avdrag från det beskattningsbara värdet, och de flesta har dessutom en skattereduktion (bonificación) som minskar själva skatten (Decreto Legislativo 1/2014, art. 21, 36 och 36 bis). Tabellen visar reglerna vid dödsfall från 25 juli 2025.

Skattereduktionen på 100 % för grupp I och II infördes den 18 juli 2023 (Decreto-ley 4/2023) och bekräftades genom Ley 11/2023 av den 23 november 2023. Fram till 24 juli 2025 begränsade lagtexten reduktionerna till arvingar som beskattades som bosatta i Spanien. Ley 6/2025, Balearernas budgetlag som publicerades 24 juli 2025, tog bort begränsningen och höjde reduktionerna för grupp III från 50 % och 25 % till 60 % och 35 %, vid dödsfall från 25 juli 2025. Ändringen gjordes inte retroaktiv.

Var bostaden den avlidnes huvudbostad finns dessutom en reduktion med 100 % av värdet för make, släktingar i upp- och nedstigande led samt för syskon och andra släktingar i sidled över 65 år som bott med den avlidne de senaste två åren, förutsatt att arvingen behåller bostaden i fem år (art. 23). Huvudbostad betyder detsamma som i spansk inkomstskatt, så en semesterbostad räknas inte. Lagen sätter taket till 270 151,20 euro per arvinge, men låter Balearernas finansminister höja beloppet genom förordning där bostadspriserna är höga (tilläggsbestämmelse 5). För en bostad på Mallorca är beloppet 331 859,70 euro vid dödsfall från 14 juni 2026, det minimum som Ley 4/2026 fastställer och Orden 13/2026 tillämpar. En förordning av den 16 mars 2026 hade satt 307 089 euro med verkan från 1 mars 2026. Vid tidigare dödsfall är taket 270 151,20 euro.

För grupp III och IV räknas skatten först ut på en skala från 7,65 % till 34 %, där toppsatsen gäller beskattningsbara belopp över 800 000 euro (art. 33.1). Sedan multipliceras den enligt tabellen ovan, och först därefter dras en eventuell skattereduktion av. Grupp I och II har en egen skala, i kraft sedan 1 januari 2016: 1 % upp till 700 000 euro, sedan 8 % upp till 1 000 000 euro, 11 % upp till 2 000 000 euro, 15 % upp till 3 000 000 euro och 20 % därutöver (art. 33.2). Utan skattereduktionen är det den skalan som make, barn och föräldrar betalar efter. Så var det för arvingar utomlands vid dödsfall mellan 18 juli 2023 och 24 juli 2025, eftersom reduktionen då bara gällde bosatta i Spanien. Arvingar som berörs av ett dödsfall under den perioden kan fråga en skatterådgivare om sin situation.

Tidsfrister och vad som händer om du missar dem

Lämnas deklarationen in sent men innan skattemyndigheten hört av sig tas ett påslag ut: 1 % plus ytterligare 1 % för varje hel månads försening. Efter 12 månader blir det 15 % plus dröjsmålsränta (Ley General Tributaria, art. 27). Agerar skattemyndigheten först kan sanktionerna bli högre. När skattereduktionen sänker skatten till noll finns inget att lägga påslag på, men en sen deklaration kan ändå ge en fast sanktion på 200 euro, halverad till 100 euro om den lämnas innan skattemyndigheten hört av sig (Ley General Tributaria, art. 198). En ej inlämnad deklaration kan också fördröja inskrivningen i fastighetsregistret och frigörandet av bankmedel.

Kommunal plusvalía på en ärvd bostad

Plusvalía municipal, formellt skatten på värdeökning på tomtmark (IIVTNU), är en kommunal skatt på värdeökningen på marken under en byggnad. Vid arv betalar arvingen (Real Decreto Legislativo 2/2004, art. 106). Skatten gäller inte mark som klassas som landsbygdsmark för IBI (kommunal fastighetsskatt), vilket är viktigt för många fincor (art. 104.2). Läs Köpa en finca.

Sedan november 2021 (Real Decreto-ley 26/2021) kan arvingen välja mellan standardmetoden, som bygger på markens katastervärde och en koefficient för åren sedan den avlidne förvärvade bostaden (upp till 20), och den faktiska vinsten enligt förvärvsvärdet och arvsvärdet. Ingen skatt tas ut om det inte blev någon vinst (art. 104.5 och 107.5). Varje kommun bestämmer sin egen skattesats, upp till 30 %, och får ge en reduktion på upp till 95 % vid arv till avkomlingar, makar och släktingar i uppstigande led (art. 108). De högsta koefficienterna bestäms nationellt. Real Decreto-ley 29/2026 av den 6 oktober 2026 fastställer nya för dödsfall från 1 december 2026, förutsatt att kongressen godkänner det. Kongressen röstade ned ett tidigare dekret med samma koefficienter (Real Decreto-ley 26/2026) i början av oktober 2026. Båda uppsättningarna högsta värden finns i Sälja som icke-bosatt.

Det här behöver arvingarna göra, steg för steg

1. 1

   Anmäl dödsfallet och skaffa intyg

   Ett dödsfall i Spanien registreras i civilregistret (Registro Civil), oftast av begravningsbyrån. Be om flera kopior, också den flerspråkiga versionen (certificado plurilingüe de defunción). Ett dödsfall utomlands styrks med det landets intyg, normalt med apostille och auktoriserad översättning, eller med EU:s flerspråkiga formulär där det gäller.

2. 2

   Ta reda på om det finns ett testamente

   När 15 arbetsdagar har gått, begär intyget om testamenten från justitieministeriet. Det visar om och var spanska notariella testamenten har upprättats. Ett separat intyg visar livförsäkringar som gäller vid dödsfall. Kontrollera också om det finns ett testamente hemma.

3. 3

   Fastställ vilka arvingarna är

   Med ett spanskt testamente arbetar notarien utifrån en bestyrkt kopia. Ett utländskt testamente och ett eventuellt intyg om boutredning kräver apostille, auktoriserad översättning och ibland belägg för utländsk rätt. Ett europeiskt arvsintyg från ett annat EU-land behöver ingen legalisering (förordning 650/2012, art. 74), men AEAT begär en översättning till spanska. Finns inget testamente och gäller spansk lag utfärdar en notarie ett arvsbevis (declaración de herederos).

4. 4

   Skaffa NIE-nummer till varje arvinge

   Varje arvinge behöver ett spanskt skatteregistreringsnummer för att deklarera skatten och skriva under handlingen. Läs Så får du ett NIE-nummer.

5. 5

   Värdera arvet

   Lista tillgångar och skulder på dödsdagen: bostaden till referensvärdet, banksaldon, fordon och skulder som bolån eller obetalda skatter. Den avlidnes skatteskulder går över på arvingarna, men inte sanktionerna (Ley General Tributaria, art. 39).

6. 6

   Deklarera och betala arvsskatten

   Lämna in modelo 650 för varje arvinge inom sex månader. Arvingar som bor utanför EU och EES måste i regel utse ett ombud bosatt i Spanien. AEAT kan tillåta att skatten betalas från den avlidnes spanska konton om det begärs innan deklarationen lämnas in. Möjligheten finns inte vid deklaration online.

7. 7

   Skriv under arvshandlingen

   Arvingarna antar arvet och fördelar tillgångarna i en handling om antagande och tilldelning (escritura de aceptación y adjudicación de herencia) inför en notarie. De kan agera genom fullmakt. Läs Att välja advokat.

8. 8

   Betala plusvalía och skriv in arvet

   Lämna in plusvalía till kommunen och skriv sedan in handlingen i fastighetsregistret, som kontrollerar att skatterna är ordnade (Ley Hipotecaria, art. 254). Uppdatera katastern, IBI, el, vatten och andra abonnemang samt ägarföreningen. Arvingarna betalar sedan ägarens årliga skatter: läs Skatter för ägare.

Frågor från köpare